En saknad som aldrig tar slut.

Pappa var här med farmors fina handgjorda träskåp idag. Det fick mig att sakna henne.
Det känns väldigt bra och fint att ha hennes skåp här hemma i min lilla lägenhet som är lika stor som hennes vardagsrum var, där skåpet stod.
 
Jag saknar också min lilla morfar. Jag skulle behöva att han och mormor kom och hälsade på mig med bullar, kakor och rosenbröd. Jag behöver att han tar hand om mormor, hon behöver det. Jag vill att han ringer och att mormor står bredvid, pratar om annat än vi och säger "Hah, vad säger hon?" och inte ha någon koll alls. Jag vill träffa honom bara en sista gång, få säga hej då, för det fick jag aldrig göra. 2½ årsen han dog och jag saknar honom fortfarande lika mycket.
 
För 1 årsen drömde jag om morfar, att han och mormor kom med bullar, kakor och rosenbröd. Jag hörde hans röst. Sen vaknade jag men hörde fortfarande hans röst, klockan var 6 på morgonen, det var fortfarande mörkt ute och morfar stod i hallen och pratade med mamma. Och jag grät, jag grät tills tårarna tog slut och ville inte leva mer.
 
 
 

Tell me something I care about

Började kolla på Portkod 1321 för några veckor sedan och fastnade dirrekt för introlåten.
Den är helt underbart, galet bra och jag bara älskar den. Dock känner jag att gränsen för hur många gånger man kan lyssna på en låt på kort tid snart är dragen.
 
Vinsten - Luckiest girl
 
Väntar med spänning vad som komma skall av Vinsten härnäst. Längtar. Hoppas. Önskar. Efter, och om, det kommer något mer.
 

The luckiest girl on the planet

 
 
För att fira min nya lya så hade vi knytpicknick på mitt köks/vardagsrums golv.
Det var jag och mina 4 allra allra bästa vänner och en till tjej som jag gillar väldigt mycket.
En klar medlem var även min trasiga kamera och mängder av vin och cider.
Detta gjorde ju så klart att det var väldigt svårt att få in rätt fokus så 90 % av bilderna är suddiga.
Jag tror att jag var fullast av oss alla och det var väldigt länge sedan.
 
I brist på balkong fick vi röka i fönstret för att inte störa grannarna med att springa i trappan var tionde minut.
Detta gör jag dock inte om då det stank/stinker som bara fan vad äckligt det är.
 
Bästa vänner <3
 
När man bor i en liten liten lägenhet så får man ta sig fram bästa man kan med hjälp av de som finns, genom soffan med stöd av mitt huvud går Jenny från rökfönstret till sin plats på golvet.
 
"Ska du ha döskallesjal vill jag också ha det" sa jag till Vikky och hämtade min fina Alexander Mcqueen kopia som jag köpte på Kreta i sommras.

RSS 2.0